Svar på Lennarts svar på interpellation om miljöriskerna med en byggnation i aktuellt detaljplaneområde i Törnskogen


Svar på Lennarts svar på interpellation från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet, till Lennart Gabrielsson (FP), ordförande i plan- och fastighetsutskottet, om miljöriskerna med en byggnation i aktuellt detaljplaneområde i Törnskogen

Lennart säger att jag felaktigt hänvisar till Törnskogsmossen.
Det är ju direkt pinsamt att Du inte vill förstå att randkärren / laggen är en del av mossekomplexet Läs  prof Knutssons yttrande som ligger som bilaga.

Låt oss först slå fast att antalet bostäder i det detljplaneområde vi talar om är är obetydligt och försumbart – och kan bättre tillgodoses i andra delar av HSBs markområde. Och i andra delar av kommunen som t ex centrala Rotebro, Sollentuna centrum, sydvästra Häggvik – dvs i goda kollektivtrafiklägen.

Ditt påstående att bebyggelse vid mosskanten och på randkärren skulle förbättra naturvärdena

  • – att man förbättrar naturvärdena genom att eliminera dem – är en vanligt fräck Orwellsk vinkling och för tankarna till Fahrenheit 451 och Natt klockan tolv på dagen.
  • – särskilt som just värnande av våtmarker är ett viktigt miljömål. Om man eliminerar 3 hektar natur så elimineras också den naturnytta som den producerar i framtiden.

Ekosystemstjänster är – antagligen obekanta för dig. Dessa är luftrening (från partiklar), upptag av näringsämnen som annars hamnar i Mälaren och Östersjön och bidrar till algblomningen, nu senast också i Mälaren som är Stockholmsområdets viktigaste vattentäkt), upptag av koldioxid (ca 2 ton per hektar skog och år).

Risken för långsam dränering av våtmarkerna och sjön Snuggan genom att man bygger VA ledningar genom vattendelaren (just där den ligger i nivå med våtmarkerna) har påtalats av prof. Knutsson.

För  det här ärendet har Gert Knutsson, professor i hydrogeologi, och Sveriges förmodligen främsta expert på komplicerade geologiska vattenförhållanden och våtmarker i ett expertutlåtande varnat för att Törnskogsmossen och Snuggan kommer att torrläggas om man bygger inom detaljplaneområdet.

Här står Sveriges ledande expert mot PFU-s ordförande. Han slår fast att alla utrotningshotade och fridlysta växt- och djurarter som är beroende av just de fuktförhållanden som råder där idag kommer att försvinna om man bygger. Rödlistade arter som trängs in i allt mindre områden eller försvinner helt i trakten.Vid de undersökningar som Törnskogens Villaägareförening och Naturskyddsföreningen i Sollentuna har låtit utföra, har hittills ett flertal utrotningshotade (rödlistade) växt- och djurarter återfunnits inom detaljplaneområdet. Bla den utrotningshotade orkidén knärot.

En byggnation inom detaljplaneområdet strider därför mot försiktighetsprincipen. I ljuset av att kommunen har beslutat att Törnskogsmossen och Snuggan ska vara naturreservat, är överträdelsen att betrakta som grövre.

Försiktighetsprincipen innebär rent juridiskt att  om man ska genomföra en åtgärd, ska man vidta de försiktighetsmått som krävs för att inte skada miljön. Riskerar miljön att skadas, innebär försiktighetsprincipen att i så fall att man helt enkelt får avstå.

Försiktighetsprincipen innebär också bl.a. att verksamhet i närheten av ett område som skyddas enligt 7 kap. miljöbalken, t.ex. nationalparker och naturreservat, inte får bedrivas på sådant sätt att skyddssyftet motverkas. Verksamheten får t.ex. inte skada den biologiska mångfalden där.

Om byggnationen hade bidragit till att förbättra naturvärdena på och vid Törnskogsmossen,som Gabrielsson påstår hade professor Gert Knutsson säkerligen sagt det. Lennart Gabrielsson tycker sig väl vara kunnig på mycket, men någonstans måste man vara medveten om sina begränsningar. Det här är frågan om naturvetenskap på mycket hög nivå. Man får helt enkelt inte bedriva betong- och förstörelsepolitik och skövla naturreservat på det här sättet. Försiktighetsprincipen – med omsorg om värdefulla naturmiljöer – går helt enkelt före Gabrielssons oöverlagda exploateringsplaner. 

Det är tydligt att planeringen strider mot försiktighetsprincipen i miljöbalken, vilket i sig är illa nog.

Härutöver tillkommer följande. Om kommunen klubbar igenom byggplanerna och Lennart Gabrielsson har fel och professor Gert Knutsson har rätt, d.v.s. Snuggan och Törnskogsmossen förstörs, precis så som professorn har varnat för. Då har inblandade kommunpolitiker fattat beslut om att förstöra ett naturreservat.

Man kan inte som kommunpolitiker bli åtalad för tjänstefel för lagstridiga beslutade fattade i kommunfullmäktige. Det följer av 20 kap 1 § brottsbalken. Straffriheten omfattar däremot inte beslut fattade i andra organ än kommunfullmäktige. Gabrielsson och andra som vill fullfölja hans byggplaner, lär dock se till så att det inte finns något beslut fattat på annan plats än kommunfullmäktige och skulle i så fall kunna undgå ansvar.

Oavsett hur Gabrielsson går till väga, kan man dock tycka att det är fel att fatta lagvidriga beslut och förstöra ett naturreservat bara för att man har möjlighet att undgå ansvar. Det är etiskt och moraliskt fel på många plan.

Några frågor

  • Folkpartiet har uppgett  i ett flygblad att ”ingen ny bebyggelse ska riskera Törnskogsmossen”. Inkluderar Du då det aktuella planområdet?
  • Har kommunens tjänstemän träffat professor Knutsson ännu och vad har detta lett till?
  • När ska de den träff som det talas om ske?

Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet