Close

2011-11-23

Interpellation rörande föroreningar och sankmark inom planområdet Väsjön Mellersta – kallat ”Sumpskogen”

Interpellation från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet
till ordförande i Plan och Fastighetsutskottet,
Tomas Ardenfors rörande föroreningar och sankmark inom planområdet Väsjön Mellersta – kallat ”Sumpskogen”

I april antog kommunfullmäktige detaljplanen för Väsjön Mellersta trots att man inte hade skaffat sig en fullständig bild av markförhållandena. De miljömässiga, ekonomiska och tekniska konsekvenserna av att större delen av bebyggelsen, huvudgatan och kajerna anläggs i ett träsk eller en sumpskog är inte godtagbart belysta i planprocessen. Experter, sakkunniga inom markfrågor har kritiserat detta beslut hårt och påmint om problemen i Huddinge centrum där usla markförhållanden fick otrevliga konsekvenser.

Det ger upphov till ett antal viktiga frågor.

Sumpskogen sydväst om Väsjön har planlagts för bostäder

(I planeringsunderlaget för Väsjöområdet står bl a följande (förkortat):

Sumpskogen sydväst om Väsjön
I den sydvästra delen av Väsjön finns ett stort våtmarksområde med al- och björkvegetation. Karta från 1901 visar att marken var en fuktig öppen ängsmark.
Området fylldes ut för uppskattningsvis 40-50 år sedan och på dessa massor etablerades troligen det björkbestånd som finns inom området idag. Eftersom sumpskogen har ett stort inslag av fyllnadsmassor bedöms dess bevarandevärde som begränsat jämfört med många andra våtmarksområden inom kommunen.

Detaljplaneförslaget för Väsjön Mellersta innebär att sumpskogen fylls igen och ersätts av bostadsbebyggelse. Eftersom betydande restaurering görs av
Snuggabäcken där våtmarksmiljöer tillskapas samtidigt som lövskog i strandzonen öster om sjön bevaras och utvecklas, har kommunen bedömt det som acceptabelt att sumpskogen sydväst om Väsjön försvinner.

Matteus 7:22 -29

Jag påminner mig en gammal biblisk liknelse om mannen som byggde sitt hus på hälleberget och mannen som byggde sitt hus på lösan sand – Matteus 7:22-29
Bergspredikan avslutas där med en liknelse om två män som byggde var sitt hus. När en storm dragit fram var ett av husen helt bortspolat, men det andra stod kvar. Det som gjorde den stora skillnaden var grunden. Det ena huset var byggt på hälleberget, det andra på lös grund. I en nätpredikan avslutas liknelsen med ett tydligt konstaterande att på domens dag är det försent att rätta till de fuskbyggen man utfört under sin livsvandring.

Bakgrund

Det har under åren vid ett flertal tillfällen larmats om förekomster av föroreningar i området. Väsjötoppen, nästgårds, var tidigare en soptipp där det mesta dumpades allt för ofta på ett mycket vårdslöst sätt; färgburkar, kylskåp, oljepannor ja till och med bilar. Lakvatten läckte ut från tippen och ner i sjön och ut i sumpskogen.

Tippning påbörjades också i den del av sjön som var våtmark och kärr och flytande öar, ett paradis för fåglarna. Barn paddlade kanot därinne och det var som Amazonas. Hade tipprättsinnehavarna tillstånd för att tippa direkt i vattnet och förändra hela strandkonturen? Man pressade naturligtvis bottenslam och dy framför sig och ut i sjön som då grundades upp och blev starkt övergödd och igenväxt. Sumpskogen växte fram.

Inom Frestatippen, sydväst om sumpskogen har påvisats förhöjda halter av metaller och inom sumpskogen förhöjda halter av polycykliska aromatiska kolväten!!

På 80-talet togs problemen upp i lokalpressen. Nedbrytningen av organiskt avfall gav upphov till syrebrist och fiskdöd. Det har rapporterats om att de gräskarpar som inplanterades i Väsjön på70-talet dog undan.

Sedimenten i sjön innehåller höga halter av olja, fett och lösningsmedel konstaterade Oxundaåns vattenvårdsprojekt i en rapport år 2003. Det finns många fler vittnesmål om områdets beskaffenhet.

I miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen ”Väsjöområdet stadsnära eller stadskärna”, Institutionen för naturgeografi och kvartärsgeologi. Mars 2007 kan man läsa följande:

Väsjön är idag belastad av näringsämnen och föroreningar. Orsakerna till denna miljöpåverkan behöver reduceras. Vid restaurering och/eller förändring av sjöns karaktär måste utförliga analyser på sjöns tillstånd göras. Detta för att förhindra och minimera eventuellt läckage av näringsämnen och föroreningar till nedströms liggande vattendrag.

Viktigt är att utarbeta hållbara lösningar med dagvatten och avlopp för att undvika att sjön blir mer näringsrik. Om detta inte görs och behandlas noggrant kan både vattenkvalité och sjön som fiskesjö försämras. Sjön är redan idag belastad av näringsämnen och föroreningar. Vattenkvalitet och föroreningar i bottensediment behöver utredas närmare innan eventuell restaurering av Väsjön sker.

Kommunen anger att muddring och mekanisk borttagning av makrofyter är två alternativ till restaurering. Vid muddring ökas djupet i sjön genom att avlägsna sediment från botten. För att förhindra igenväxningen av makrofyter krävs minst en meter fördjupning för att nå ett djup där de inte kan växa. Detta innebär att 200 000 kubikmeter sediment behöver avlägsnas. Då sedimentet kan innehålla miljöfarliga ämnen behöver detta tas om hand på ett säkert sätt. Enligt förordningen om deponering av avfall är deponering av organiskt material förbjudet. Ett godtagbart omhändertagande bör därför tas med i kostnadskalkylen.

När detaljplanen antogs försäkrade man oss och andra kritiker att det skulle göras mätningar av halten av föroreningar och restaureringsinsatser. Sedan har vi inte hört att det gjorts några sådana. Några resultat har inte offentliggjorts så att jag sett det – om sådana nu finns.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga dig som ansvarig ordförande i plan och exploateringsutskottet

Vilka aktuella undersökningar och mätningar har gjorts i och runt planområdet för att säkerställa att det nu inte finns hälsovådliga föroreningar i mark och vatten?
Om sådana gjorts, vad är resultaten och hur kommer de att publiceras?

Är det verkligen lämpligt att bebygga denna sumpskog med lägenheter?

Hur påverkar sumpmarkens träskartade konsistens exploteringskostnaderna?

Hur stora fördyringar blir det jämfört med att bygga på ”hälleberget”?

Vilka övriga risker ser du i att bygga i en sumpskog?

När och hur kommer Väsjön att muddras eller på annat sätt restaureras?

Sollentuna den 18 oktober 2011

Ingwar Åhman-Eklund
Sollentunapartiet