Interpellation från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till Plan- och exploateringsutskottets ordförande Thomas Ardenfors, Moderaterna angående HSB:s planerade byggnation vid Törnskogsmossen och Snuggan

HSB planerar att bygga bostäder norr och söder om Gustavsbergsleden. Byggnationen hotar känsliga arter såväl norr om som söder om Gustavsbergsleden. När det gäller den norra byggnationen är den extremt problematisk. Den sker direkt invid Törnskogens naturreservat. Trots problemen vill kommunen låta den planerade byggnationen rulla på som inget har hänt.

Professorn i hydrogeologi Gert Knutsson, en av Sveriges främsta experter på komplicerade hydrogeologiska förhållanden har uttalat sig starkt kritiskt mot byggnationen. (BILAGA) Detta beror bl.a. på följande. Rent generellt är det svårt att bygga utan problem i våtmark och randzoner till våtmark, i synnerhet bostäder. I detta fall kommer det att bli mycket svårt att täta mellan planområdet norr om Gustavsbergsleden och intilliggande våtmarker med Törnskogsmossen och sjön Snuggan. Anledningen är bl.a. de sprickbildningar som finns i berggrunden och är svåra att upptäcka/överblicka. En undersökning av dessa sprickor idag kommer dessutom att inte att ge något säkert svar, eftersom sprickor kommer att nybildas vid de sprängningsarbeten som erfordras inom planområdet. Risken är överhängande att vatten leds via sprickbildningarna i berggrunden mellan planområdet och våtmarkerna öster om planområdet. Har det en gång gått hål och börjat läcka, så kan man räkna med att hålet/läckan består. Det uppstår då sättningsrörelser, när vattenmättnaden i marken förändras. Dessa sättningsrörelser kan pågå under flera år. Risken är att intilliggande våtmarker öster om planområdet torkar ut samtidigt som planområdet försumpas. De känsliga miljöerna är därmed förstörda. En utveckling ovärdig Sollentuna kommun.

Med hänvisning till ovanstående frågar jag dig som ordförande i Plan- och Exploateringsutskottet

1. Kommunen har aldrig bemött varför man anser professor Gert Knutsson ha fel. Kan du beskriva varför kommunen anser att professor Gert Knutsson har fel och tillåter bebyggelse innanför vattendelaren och helt fram till mosskanten – trots de påtalade allvarliga riskerna för naturreservatet?

2. Länsstyrelsen i Skåne talar om att vi har särskilt stort ansvar för att bevara våra högmossar och ge dem skydd som Natura 2000-områden, eftersom de som finns i resten av Europa är mer eller mindre utbrutna. Våtmarken i Törnskogen är en tallhögsmosse och den riskeras nu med HSB:s byggnation. Har Sollentuna kommun kontaktat Länsstyrelsen i Stockholms län för att se om Törnskogen norr om Gustavsbergsleden och/eller söder om Gustavsbergsleden bör ges skydd som Natura 2000-område?

3. Byggnationen som hotar våtmarkerna med Törnskogsmossen och Snuggan, är i praktiken de fem till tio bostäder som ligger norr om den så kallade vattendelaren. Har kommunen fört någon diskussion med HSB om att kunna lämna HSB mark någon annanstans i kommunen, så de kan bygga sina fem-tio bostäder där för att slippa riskera våtmarksområdena eller har man fört någon diskussion om att HSB kan få bygga i andra delar av sitt eget område – (t.ex. vid Gustavsberg)?

Sollentuna den 11 juni 2012

Ingwar Åhman-Eklund -Sollentunapartiet

Bilaga
Södra Törnskogsmossen, Sollentuna kommun.

Törnskogsmossarna är belägna i Törnskogen nordnordväst om Edsberg och öster om sjön Norrviken.

Terrängen är kuperad med morän och kalt berg på höjdområdena, som når upp till 70 m över havet, samt lera och torvmarker i sänkorna. Torvmarkerna i denna typ av terräng består merendels av myrtypen kärr och en del sumpskogar, medan myrtypen mosse är mindre vanlig. Men just i Törnskogen finns ett par typiska mossar: Norra respektive Södra Törnskogsmossen
(se karta). Terrängen dräneras genom flera mindre bäckar och diken. Det aktuella myrmarks-komplexet ligger högt, ca 45 m över havet. Huvudavrinningen går via den lilla sjön Snuggan i östra delen av området (se karta) vidare österut till Väsjön.

Södra Törnskogsmossen är en s.k. tallhögmosse. Det är en speciell typ av myrmark, som består av ett svagt välvt mosseplan omgivet av ett kärrstråk, en s.k. lagg. Välvningen är svag i denna del av landet p.g.a. låg nederbörd och därigenom långsam tillväxt av torvbildande växter. Mosseplanet har blöta höljor med vitmossor och torra tuvor med bl.a. skvattram, odon och ljung samt är beväxt av tall. Mossens vegetation försörjes helt med regnvatten. Laggen har kärr-vegetation, främst olika mossor och starrarter men också tuvull samt tranbär och rosling på små tuvor. Laggens vatten kommer från omgivande fastmark. Detta innebär att vegetationen i laggen får ett näringsrikare vatten än vegetationen uppe på mosseplanet. Laggen isolerar alltså mosse-planet från omgivningen, vilket skapar denna speciella typ av myrmark. Det är sålunda ett mycket känsligt hydrologiskt system, som styr utvecklingen av tallhögmossen med dess karakteristiska vegetation. Tillförseln av fastmarksvatten till laggen från omgivningen och i detta fall också från alkärr väster om myrmarkskomplexet måste alltså fungera för att upprätthålla kärr-karaktären. Stryps eller minskar tillförseln av vatten förändras laggkärret och växer efterhand igen, varigenom denna karakteristiska del av högmossen försvinner.

Planerad bebyggelse österut från nuvarande bebyggelsen i Törnskogen i direkt anslutning till myrmarkskomplexet kommer sannolikt att förändra den känsliga hydrologin genom minskad tillförsel av vatten till laggen p.g.a. dränering via husgrunder och vägar samt hårdgörning av markytor. Det finns risk för långsam torrläggning av hela myrmarkskomplexet inklusive sjön Snuggan, eftersom lågpunkterna i den planerade bebyggelsens ledningssystem kommer att ligga avsevärt under Snuggans nuvarande vattenyta.

Södra Törnskogsmossen är ännu helt opåverkad av ingrepp av olika slag till skillnad från Norra Törnskogsmossen, som är dikad med avrinning mot norr. Det är därför mycket angeläget att bibehålla mark- och vattenförhållandena omkring Södra Törnskogsmossen, som är en unik naturtillgång alldeles intill bebyggelsen i Törnskogen och ett intressant och lättillgängligt mål för naturstudier och undervisning för människor i hela norra Stockholmsregionen. Törnskogsområdet används sedan länge för fältövningar i geovetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och kommer sannolikt att nyttjas alltmer p.g.a minskade reseanslag för exkursioner.

De planer på ett naturreservat, som föreslagits, inkluderar Törnskogsmossarna som en i området unik biotop. Därför föreslås i förslaget till skötselplan att Norra Törnskogsmossen skall återställas och få naturliga vattenståndsvariationer. Detta leder till att laggen och randkärren kring Södra Törnskogsmossen får en större vattenföring, vilket gör det ännu mera olämpligt att placera bebyggelse där.

Stockholm 2010-06-15

Gert Knutsson
Professor emeritus
Institutionen för mark- och vattenteknik, KTH
Privatadress: Brännkyrkagatan 96, 11726 Stockholm, e-post: gertknut@comhem.se
Tel. 08-6688057 (bostad), 073- 6553160 (mobil)