Svar på interpellation från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet, till Lennart Gabrielsson (FP), ordförande i plan- och fastighetsutskottet, om gatukostnader för Väsjöområdet.

Interpellanten ställer följande frågor:

1. På vilken faktagrund baserar man påståendet om de höjda värdena på fastigheterna? Statistiska fakta visat ju att en normalfastighet i området med en tomt på 1600 m2 de senaste åren sålts för mellan 2,8 och 3,2 mkr, och efter en avstyckning denna ursprungliga tomt skulle betinga ett marknadsvärde av 2 x 1,8 mkr – inklusive en vägavgift på 400 kkr. Det skulle m.a.o. som bäst innebära ett nollsummespel för fastighetsägarna, som då dessutom tvingas flytta från sina fastigheter.

2. Vilket lagstöd åberopar man för ett uttag av gatukostnader i denna storleksordning (ca 400 kkr för en normalfastighet) när PBL statuerar ”skälig och rättvis grund” och motsvarande gatukostnader för ett snarlikt, nyplanerat område i Täby kommun, Lövbrunna, kostar det boende ca 115 kkr för motsvarande tomtstorlek?

3. Under planläggningsarbetet, vilken hänsyn är taget till vägöverlåtelseavtalet från 1973 mellan kommunen och Väsjö tomtägarförening, där det svart på vitt framgår att kommunen övertar ansvaret för väghållning inom föreningens område för all framtid?

4. Anser Du dig moraliskt kunna försvara  att man bryter ingångna avtal med hänvisning till PBL och förutom att riskera kommunens ”varumärke”, därmed också riskera att ställa en principiellt viktig fråga om kommunens trovärdighet i avtalsfrågor på sin spets?

Jag har följande svar på ovanstående frågeställningar:
Fråga 1
Med nuvarande planstatus och befintlig infrastruktur är möjligheterna att släppa fram ny bebyggelse i området begränsad. Med detaljplan och utbyggnad av vatten, avlopp och gator skapas en garanterad rätt att bebygga och avstycka sin fastighet enligt planen. Vid pågående markanvändning, som t ex kan vara obebyggd mark, fritidshus eller hus för permanentboende, har marken ett viss värde. När sedan planläggning påbörjas stiger förväntningar på förändrad markanvändning, och då skapas s k förväntningsvärden, vilka normalt sett blir högre ju närmare processen kommer antagande av detaljplan. De priser som nu betalas för tomter i Väsjöområdet är med stor sannolikhet påverkade av det faktum att planläggning pågår.

Fråga 2
Förutsättningarna för utbyggnad av ett område kan vara mer eller mindre gynnsamma. I fallet Lövbrunna i Täby finns uppenbarligen förutsättningar att skapa relativt många byggrätter i förhållande till en relativt begränsad utbyggnad av gator och allmänna platser. Huddinge, Vallentuna, Tyresö och Nacka är exempel på kommuner där gatukostnadsersättningarna har hamnat på nivåer kring eller högre än i Södersätra, Väsjöområdet.

I Södersätra är gatukostnadsersättningen för en bebyggd tomt för småhus (andelstal 1,0) 161 tkr. Utöver detta erläggs varje ny styckningsrätt för småhus och obebyggda tomter en gatukostnadsersättning på 242 tkr.

Några andra exempel: Huddinge Sjöängen II, nytillkommande tomt ca 310 tkr, befintlig fastighet 155 tkr, Tingvalla i Vallentuna, ny tomt 266 tkr, befintlig fast 178 tkr, Tyresö Sjöbacken ny fast 199 tkr, befintlig 133 tkr.

Fråga 3
Befintligt vägavtal daterat 26 mars, 1973 mellan Kommunen och Väsjö Tomtägarförening reglerar endast väghållning, dvs drift och underhåll av befintliga vägar. Den nya gatukostnadsutredningen avser standardförbättringar och nyanläggning inom området vilket inte är omnämnt i ovan nämnda vägavtal. Drift och underhåll kommen även fortsättningsvis att skötas av kommunen och skattefinansieras.

Fråga 4
Kommunledningskontoret bedömer att uttag av gatukostnadsersättning inte strider mot gällande vägavtal, se svar på fråga 3 ovan.

Jurist Magnus Josefsson, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB har även utrett frågan och stöder kommunledningskontorets tidigare tolkning att avtalet med Väsjö Tomtägarförening inte utgör något hinder för kommunen att ta ut gatukostnadsersättning. Magnus Josefsson har inkommit med följande yttrande i frågan:

”innehåller avtalet med Väsjö Tomtägarförening daterat den 26 mars 1973 inte någon bestämmelse som uttryckligen reglerar vad den väghållning som kommunen därigenom övertar och får fullt betalt för består av. Vår tolkning av avtalet är dock att den väghållning som avses endast består av drift och underhåll och att avtalet därmed inte förhindrar att kommunen tar ut gatukostnadsersättning för anläggande av ny väg eller förbättring av befintlig.”

Därmed anser jag interpellationen besvarad.

Lennart Gabrielsson (FP)
Ordförande i plan- och fastighetsutskottet