Till Sollentuna kommunfullmäktige och Allmänhetens frågestund.

Äldreboende med handikapp i Kommunen, ett värdigt liv eller bara förvaring mot det oundvikliga slutet.

• Vilka krav har Kommunen på sina underleverantörer och på deras personal, gällande att vårda och sköta äldre, dementa och multisjuka personer?
  (Krav gällande kompetens, utbildning och svenska språkkunskaper.)
• Hur sker Kommunens uppföljning ut gällande kontroll och revision av sina underleverantörer i relaterad fråga?
  (Äldreboenden med dementa och multisjuka personer )

I DN:s artiklar (20100918) om Socialstyrelsens oanmälda inspektion på 94 demensboenden runt om i landet, kan jag se exakt samma problem som jag upplever på Mammas äldreboende. Maria Larsson, Äldreministern uppmanar Kommunerna att ta sitt ansvar och Regeringen har anslagit pengar till utveckling av demensvården.

För lite personal

Bemanningen är enligt uppgift på avtal 2 personer/9 boenden. Personalen arbetar alltid 2 tillsammans/avdelning, men när de tar sin berättigade rast finns det i bästa fall bara 1 personal! En kontaktman har huvudansvar för 2 personer och arbetar i regel inte heltid!

Det går åt 2 personal för att min Mamma ska komma upp ur sängen till sin rullstol och detsamma när hon ska ur stolen och i sängen! Dessa lyft görs minst 3 gånger/dag därtill kommer lyft för tvätt, dusch och toalettbesök!

Det är minst 2 personer på Mammas avdelning som är beroende av sådan hjälp!
Vad händer då om
Larmet går och någon/några av de andra boendena behöver hjälp, har ramlat eller ….
Mamma behöver gå på toaletten, och ingen finns tillgänglig eller är upptagen. Då får mamma vänta!
– Är detta att behandla våra äldre med respekt!

Kompetens, Språk, samtala, stimulans

– Vems är ansvaret
för att personalen och framförallt läkare och sköterskor har adekvat utbildning och den kunskap som krävs för att veta vilka sjukdomstillstånd som förekommer bland äldre personer och för att på så sätt kunna vårda och se till att våra gamla kan må så bra som möjligt?

De flesta av personalen är icke svenskar, några pratar ganska bra svenska men många mycket dåligt. De har framförallt inte nyanserna i vårt språk och de äldre kan ha svårt att förstå dem. De har inte varken de äldres historia eller kulturella arv, kan inte våra svenska sånger och visor. Jag tycker själv att det är besvärande att inte kunna prata och förstå dem ordentligt. I övrigt är de flesta mycket mjuka och vänliga. De gör ett bra jobb trots att de är underbemannade.

Siv Hult, anhörig dotter