Close

2013-11-22

Motion om daglig fysisk aktivitet eller idrott för alla elever i åk 0-9 i Sollentuna skolor

Bakgrunden till vår motion är bland annat den utökade användningen av i-pads och datorer i Sollentuna skolor. Sjukgymnaster har till exempel redan börjat tala om ”paddnacke”. En lika stor anledning till vår motion är att den senaste forskningen inom området visar på att elever som får röra sig minst 45 minuter varje dag i skolan får mycket bättre skolresultat än elever som får det som nu är normalt, alltså två timmar idrott i veckan. Eftersom vi i Sollentuna vill ha ”Sveriges bästa skolor” så är utökad undervisning i fysisk rörelse ett enkelt sätt att bättra på skolresultaten.

Bunkefloprojektet är en nio-årig prospektiv kontrollerad interventionsstudie av 220 barn. Syftet med denna populationsbaserade interventionsstudie var att undersöka långsiktiga effekter på motorik och skolprestationer av ökad idrottsundervisning.
(se http://www.bunkeflomodellen.com/bunke_project.aspx)

Alla elever födda 1990-92 från en skola i södra Sverige ingick i en longitudinell studie under nio år. En grupp på 129 elever hade daglig idrottsundervisning (5×45 minuter/vecka) och vid behov en extra lektion (60min/vecka) med anpassad motorisk träning enligt Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning (MUGI). Kontrollgruppen (n = 91) hade ordinarie idrott och hälsa två lektioner/vecka. Information om genomförda motorikobservationer och motorisk träning finns på www.mugi.se. Motorik utvärderades med MUGI observationsschema och skolprestationer med betyg i svenska, engelska, matematik, idrott och hälsa samt andelen elever som kvalificerade sig för gymnasieskolan.

Resultat, som publicerats 2012 i Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports: Skolår 9 hade 93% av eleverna i försökssgruppen god motorik jämfört med 53% i kontrollgruppen, 96% av eleverna i försöksgruppen jämfört med 89% i kontrollgruppen var behöriga att söka till gymnasiet. Summan av undersökta betyg var högre bland pojkar i försöksgruppen än kontrollgruppen. Elever med god motorik hade högre betyg än elever med motoriska brister och 97% av dem klarade grundskolan mål jämfört med 81% av elever med motoriska brister.

Slutsats: Daglig idrottsundervisning och anpassad motorisk träning under de obligatoriska skolåren är ett rimligt sätt att förbättra inte bara motoriken utan också skolprestationer samt andelen elever som uppfyller kraven för gymnasiet.

I Svenska Dagbladet kunde man den 20 september 2013 läsa om detta projekt:
”I Bunkefloprojektet i Malmö ökade andelen behöriga till gymnasiet med hela 8 procent, ja 13 procent för pojkarna. Mer idrott i skolan ger alltså bättre betyg. Enda skillnaden mot kontrollgruppen var daglig fysisk aktivitet under hela grundskoletiden. Projektet gav också bonuseffekter som bättre trivsel, färre konflikter samt ökad skelettstyrka. Dessutom deltog alla elever och fick betyg i idrott och hälsa i åk 9.

Sverige står nu inför ett vägval. Malmö kommun har undersökt de krasst ekonomiska effekterna av daglig motion för alla kommunens skolbarn. Det pekade på vinster i mångmiljonnivån både för skolan och för sjukvården. Ökat produktionsvärde uppskattas till 59 miljoner och minskade sjukvårdskostnader under de kommande tio åren efter avslutad grundskola beräknas till 56 miljoner. Investeringskostnaden anges till 16 miljoner kronor, motsvarande 4600 kronor per barn delat på nio grundskoleår, alltså 511 kronor per barn. Det ger en vinst i minskad sjuklighet och ökat produktionsvärde på 38000 kronor per elev enbart de första tio åren efter avslutad grundskola”.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår undertecknade därför att kommunfullmäktigegruppen beslutar

att alla elever i årskurs 0-9 ges tillfälle till 45 minuter fysisk rörelse eller idrott varje skoldag.

Tommy Ström                                Ewa Hellström-Boström