Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) för fram det potentiellt ökande antalet självmord och självskador som kan följa i Coronapandemins spår. Vidare lyfter organisationen Suicide Zero fram att självmord bland unga mellan 15 och 24 år ökar. Varje år tar ungefär 160 personer i den åldersgruppen livet av sig.
NASP menar att riskerna är kopplade till exempelvis de sociala, ekonomiska och vårdrelaterade konsekvenser som pandemin har fått, och fortsättningsvis kommer att få.
Varje år tar cirka 1 500 personer sina liv i Sverige, vilket motsvarar 18 självmord per 100 000 invånare i åldrarna 15 år och äldre. Varje år tar över 300 personer i Stockholms län sitt liv, och cirka 1 700 personer vårdas i länet för självmordsförsök eller självskador i slutenvård.
Forskning pekar på att självmord tillfälligt minskar under perioder då ett samhälle befinner sig i kris. Dessa tillfälliga minskningar tenderar dock att kompenseras – och även överkompenseras – med en ökning i självmord efter att den omedelbara krisen har gått över. Sverige står just nu inför en sådan risk i samband med Coronapandemin och dess efterverkningar.
Varsel, uppsägningar och företagskonkurser drabbar många hårt. International Monetary Fund förutspår en ekonomisk kris som åtminstone kommer motsvarar den som ägde rum 2008.
Vidare finns det även ett stort antal av vetenskapliga studier som visar att flera faktorer kopplade till en potentiell lågkonjunktur ökar risken för självmord. Sådana faktorer inkluderar arbetslöshet, ökad ojämlikhet i samhället, ekonomisk förlust eller förlust av egendom.
Förlusten av nära anhöriga är i sig själv en viktig riskfaktor för självmord hos den efterlevande. Vidare innebär den ofrivilliga sociala ensamheten både ett lidande och en risk i sig samtidigt som det minskar chanserna för att anhöriga ska kunna uppmärksamma och avbryta ett eventuellt pågående självmordsförsök.
Många personers sociala liv begränsas i och med att fler arbetar hemifrån, reser mindre och inte har samma möjlighet att hälsa på sina äldre närstående.
Det är grundläggande för en god hälsa är att försöka motverka känslor av ensamhet. Dock behövs nu särskilda ansträngningar, i synnerhet för att minska ensamheten hos äldre vars sociala tillvaro reduceras ytterligare. När man inte träffas kan förändringar i en annan persons sinnesstämning eller beteende vara svåra upptäcka. Det kan därmed vara svårare att lägga märke till om någon inte mår bra eller känner sig ensam.
Polisen specialutbildas för att hantera ökande självmord, då antalet självmord ökar i Sverige. Polisanställda får nu kompetensutveckling kring bemötandet av självmordsbenägna, som en del i ett regeringsuppdrag om psykisk ohälsa.
Fortbildningen genomförs i samtliga polisregioner under våren och hösten 2020. Först ut är Gotland.
(– Gotland är ett av de län i landet som har flest självmord per invånare. Det finns ett stort behov och efterfrågan från personalen att lära sig mer om psykisk ohälsa, säger Roger Nyd, en av utbildarna som till vardags arbetar som förhandlare i polisområde Gotland, i ett pressmeddelande.)
Under år 2019 skickade polisen resurser till drygt 15 000 självmordsärenden – 40 fall per dag.
Med anledning av detta föreslår Sollentunapartiet att:
- det självmordsförebyggande arbetet utökas och förstärks utifrån nya risker och behov. Detta i syfte att förebygga den potentiella ökningen i samband med pandemin.
- de modifierade strategierna förankras skyndsamt politiskt i kommunen. Vi behöver skyndsamt en genomgång av beredskapen i nuläget..
- Sollentuna funderar och implementerar om möjligt de evidensbaserade strategier som NASP utfört på uppdrag av Region Stockholms Hälso- och Sjukvårdsförvaltning.
- kommunen tar fram en handlingsplan för det förebyggande arbetet. Handlingsplanen ska innehålla tidsatta och uppföljningsbara mål och bygga på forskning.
- Kommunstyrelsen ska säkerställa att kommunens samtliga förvaltningar samordnar sina självmordspreventiva insatser.
- Riktlinjer och rutiner för självmordsprevention och omhändertagande av situationen efter självmord måste också ses över eller tas fram till kommunens samtliga verksamheter. Alternativt redogöra för om hur vi följer upp att riktlinjer och rutiner följs.
Anki Elken
Gruppledare